19 Feb

22:33

Lite tankar hit och dit...

0kommentarer

Igår satt jag lite uttråkat på tv:n och det visade sig vara Top Model Sverige på. Jag såg inte hele då jag tycker den är rätt så ”skräpig” och tråkig (ursäkta mig om det är någon som inte instämmer…) men hur som helst insåg jag ju till min skräck att man är smalare än de ”blivande modelerna”. Hur läskigt är inte det? De må va riktigt smala och slanka men jag är mager. Urhålkad. Deras magar putar ut en aning, de har kurvor, de är vältränade. Min mage går ”inåt”, jag har inga kurvor och jag är långt ifrån vältränad (alla muskler är nedbrutna för energi). Det är verkligen läskigt att tänka så! Idag var jag även inne i stan ett tag med mamma och systern. Skyltdockorna är också mycket större än mig!? Och jag som alltid brukade tycka att de var så magra! Men vad är jag nu då? Helt sjukt igentligen. Jag skulle sedan prova ridbyxor att köpa och de ända som passade runt midjan (barn byxor) var på tok för korta så klart (då jag är 174 cm) så det blev inget köp i slutändan. Jag får helt enkelt vänta tills våren eller sommaren (mest troligt).

 

Lite andra tankar jag haft idag:

Ibland känner jag dock att det blir för mycket snack och för lite gjort. Men visst är det så att de flesta utmaningarna och tankarna man har är lättare sagt än gjort. När det väl kommer till kritan så smyger anorexian och ångesten in… ibland vågar man trotsa henne och ibland inte.

Jag har också tänkt tillbaka till en av de största skälen till att jag verkligen vill bli frisk: Jag vill leva ett friskt FAMILJE LIV. Hur ska jag kunna få barn nu? Och jag skulle aldrig vilja att anorexian skulle bli sedd och på så vis överföras till mina framtida barn! Hur ska jag kunna äta min egen bröllopstårta? INGENTING funkar ju! Plus, för vissa verkar det ju som att även när de väl börjat äta normalt och gått upp till normalvikt får vänta flera månader och till och med upp till ett par år innan mensen kommer tillbaka. Tänk om jag vill ha barn innan dess? Vem vet vad framtiden bär på? 

Mitt liv om 10 år kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken rutt jag väljer. Antingen ser man en pigg, glad, social, framgångsrik familje-mamma eller en ensam, deprimerad, svag, grå, trött liten kvinna för sig själv. Vem väljer jag? Det är väl rätt så uppenbart! Men såklart måste jag ändra mitt liv NU. Inte sedan, inte om några månader eller ens några veckor. NU eller aldrig. Nu gäller det. Man vet aldrig vad som kommer hända en i framtiden.

 

Visst måste man leva i nuet oftast, njuta av allt livet har att ge, men ibland måste man också leva för framtiden. Det är i alla fall min åsikt. 

Funderar ni någonsin över hur era liv kommer se ut om 10 års tid? 

Allmänt anorexia diskussion mat. modeller motivation om mig sjuk vikt ätstörning
Kommentera

19 Feb

22:30

:)

0kommentarer
Blev mycket ångest igår kväll kan jag säga. Efter min första kolhydrat middag som var rätt så tidig (runt 18:00) så blev jag lite smått sugen snabbt och tog kanske runt 30g mandlar... sedan åkte vi till stallet och kom hem 20:30, då satte sig mamma och jag och kollade på vetenskapens värld med te... och en näringsdryck. Skulle slutat där... men sedan fick jag i mig 4 marianne godisar därinpå, och då sa anorexian inom mig till. ORDENTLIGT. Oj vad hon skrek. För mycket på en gång. 
 
Tack och lov skypade jag pojkvännen då, och han fick mig att inse att 4 marianne omöjligt kan ha någon effekt på min kropp! Efteråt insåg jag då själv hur ologisk den tanken var! Plus, ska man bli frisk MÅSTE man utmana anorexian och man bara MÅSTE sätta lite presspå sig själv och sina störst rädslor och fobier.
 
Därför blev idag ännu mer lyckad! Jag åt även kolhydrater till lunch! Visserligen inte mycket... men det är en början och mycket mer än en sallad som jag alltid har!! :D Jag åt gröt! :) Jag är "fånigt stolt" över detta!
 
 
 
 
Till middag vågade jag även pröva något jag aldrig smakat förut: Halloumi ost! Mamma hade stekt dem i pannan i olja med chili salt på. ÅÅH SÅ GOTT! Min nya ost favorit (då jag bara annars gillar mozzarella :D)!!! Mamma blev så glad att jag blev helt förälskad i det att hon nu tydligen ska köpa hem mer till imorgon! Varför inte!?! GO FOR IT! Alltid kul när man hittar nått nytt som man älskar! :)
 
 
Som vanligt inser jag efter jag börjat mumsa i maten att jag kanske borde dokumentera? Så jag hade redan hunnit käka upp 2 till halloumi bitar! Men lite chili con carne med sallad och halloumi blev det (kände att ris var lite för stor utmaning ikväll, för nån konstig anledning har jag lättare för fullkorns pasta tror jag. Nudlar och blugur slinker också ner mycket lättare än både ris och pasta...). Nu sitter jag framför tv:n med en andra frusen näringsdryck för idag, och är rätt så nöjd med mig själv :)!
 

Något annat som jag verkligen saknar är fil med start. Jag åt det jämt. Varje morgon innan jag blev sjuk. Jag hade det som mellanmål ibland men även som kvällsmål. Efter man bott utomlands mer än 80% av ens liv så saknade man fil med start så mycket att man blev aldrig trött på att äta det till frukost när man väl kom tillbaka!

Kanske fil imorgon? Vi har inte start hemma, men en massa flingor att välja på…? Vi får väl ta och se:D! 

Allmänt Motgångar anorexia diskussion hjälp mat. motivation om mig utmaningar ätstörning
Kommentera

18 Feb

18:35

Jag vet, jag kan, jag SKA!

1kommentarer
Vi vet mycket väl att jag kan svälta. En helt sjuk slags "tävling" man dragit sig själv in i och bara velat bli klart bäst på. Man ville vara bättre än alla andra. Och visst berodde det på många bidragande faktorer att det började (som att man undermedvetet äntligen ville ha uppmärksamheten man inte fick? Och tro mig. Detta ledde till att jag fick uppmärksamheten, men mycket mycket mer än vad jag någonsin ville ha). Men vad är det för en slags kapplöpning och tävling igentligen? Att man slutligen begår självmord då kroppen ger upp på en? En tävling ska man vinna för att få nån slags belöning, men allt ätstörningen bidrar med är negativt i slutändan: ångest, tvångstankar, depression, osocialt liv, etc... INGET LIV ALLS... Det finns ingen belöning i slutändan. Så varför?
Varför inte istället kämpa för att bli riktigt bra på en "riktig" talang? Musik, konst, ridning, tennis,... inte vet jag?
Som sagt. Jag vet att jag kan svälta mig själv. "Been there, done that". Så nu är det dags att faktiskt utmana mig själv till något vettigt. Jag är ju snart 21! Det är nu livet ska börja! Det är nu det är dags att hitta nya aktiviteter att utforska och bli bra/bäst på! 
Jag vet att jag har talanger inom olika områden, men det är ingen som får se dem då jag inte tillåter dem eller mig själv utföra dem! Allt de ser är en osocial, instängd tjej som bara blir mindre och mindre och mindre.... Nä nu är det dags att visa alla vad jag igentligen går för! Det jag var menad för, vad mitt liv igentligen går ut på!
 
Konstigt nog kan jag ibland kan ha spår av tankar att jag inte vill bli "normalviktig" och då "normal" och som "alla i mängden". Men snälla nån! Vet jag igentligen hur många här i världen som lider av en ätstörning? SJUKT MÅNGA, så jag är LÅNGT IFRÅN UNIK. Jag tänker även då på att man absolut inte är en i mängden och som "alla" andra bara för att man är frisk från en ätstörning. Alla är unika på sina sätt! Alla har olika styrkor och talanger!
 
Now let them come to me! :D
 
Jag får speciellt ångest här när jag inser att det finns såååå många fall var människor tragiskt nog dör utan att de ens får en chans att leva sitt liv och inse deras talanger. Här har jag värsta chansen, men jag har inte tagit den? Jag är begåvad som fått liv på denna jord. Men istället vill jag som fått ett liv bara förkorta det?  
 
Så till det positiva:
 
Ni skulle sett mammas min när jag sade att jag ville ha bulgur (KOLHYDRATER) till middagen! Priceless! Önskar att pappa inte jobbar så sent ikväll så att han också sett mig äta det... Men men. Det blir fler tillfällen, som till exempel imorgon?! För detta var inte en "engångs grej" utan snarare kommer det bli en ny livsstil för mig!
 
Middagen: Fullkorns bulgur (MED LITE OLJA och persilja och lök) med citron- och zuccini-kycklingen från igår och några kokta morot och broccoli bitar!!!!
 
Mamma blev helt tårögd efter middagen då jag sade Jag kan knappt förstå det själv att det är första gången på runt 2 år jag faktiskt äter kolhydrater till middagen.... så då blev jag helt tårögd med och vi började nästan böla båda två! :). JAG ÄR SÅ STOLT ATT DET KNAPPT FINNS ORD FÖR DET. Men det är klart jag fick ångest. Och ångesten sitter kvar nu med, 30 min senare, MEN VET NI VAD? DÄR FICK HON!  :D  Längtar tills jag får berätta för min psykolog på Torsdag :)!
 
 
Som tidigare nämnt ovan, jag kan svälta mig, så varför inte ge livet en chans och bara ta en hel vecka åt att vara "normal" och äta det jag vill, kan och känner för?! Vad har jag att förlora? Jag kan som sagt alltid vända mig till svälten om det så skulle upstå några problem och jag inte skulle vara nöjd? (Inte för att jag någonsin tror jag kommer vilja dit igen, men det är som en slags "trygghet" för min hjärna att i alla fall tänka så).
 
Se upp! För nu är jag i farten :D!
Allmänt anorexia diskussion familjen hjälp kreativ mat. motivation om mig ätstörning
Kommentera

18 Feb

11:47

Låt henne inte ta mig!

0kommentarer
De senaste 2 åren har "att vara sjuk" varit en ursäkt att slippa umgås med människor, när hon, mrs. onda anorexia inom mig, lyckats dra med mig in i hennes helvete igen. Där umgänge bara sker på hennes vilkor (vilket mesta dels bara innebär ensamhet med henne). Men idag är jag faktiskt verkligen sjuk. Och ovanpå det börjar jag nu vid lunch tid känna darrningar i kroppen igen, som tyder på extrem kolhydrat brist. Så nu har jag bestämt mig:
 
IKVÄLL blir det kolhydrater till kycklingen. Såg att vi har fullkorns bulgur hemma. Jag har aldrig provat bulgur, men det har alltid varit något jag velat prova, även innan jag blev sjuk, men det blev aldrig av då vi aldrig tidigare haft det hemma. Och jag tror att det kommer vara en enklare typ av kolhydrat att börja med/prova! Jag medelar er sedan :D
 
Ush, jag vill inte bli tagen, kidnappad, bort rövad av henne. Men ibland växer hon så stor och stark. Jag vill inget annat än att någon ska hålla om mig. Hålla mig fast vart jag är. Jag vill inte med henne in i hennes värld igen! Det är just därför som ikväll blir bra. Kolhydrater är hennes största oro. Jag ska vinna denna kamp i alla fall! Jag ska återställa en bättre balans i vår relation, för just nu är den helt i obalans och kaos. 
Allmänt Brister Motgångar anorexia diskussion hjälp mat. motivation om mig sjuk ätstörning
Kommentera

18 Feb

09:08

Dåliga nyheter igen?

0kommentarer
Inte bara är jag sjuk, men jag fuskade lite idag! Jag har haft det mycket lättare än jag trott med att släppa på kaloriräknandet, men däremot... vägandet är svårare. Jag ska ju bara väga mig 1 gång i veckan (torsdagar) men nu gjorde jag det imorse! 3 dagar för tidigt! Men skillnaden är faktiskt att jag var rädd att jag gått ner i vikt imorse så jag var tvungen att kolla! För jag måste gå upp tills på torsdag! Jag var rädd att jag gått ner i vikt eftersom jag igårkväll åt min näringsdryck runt 22:00, men stannade uppe tills efter midnatt och jag blev faktiskt sugen på något mer, men tillät inte mig själv ta det så sent så jag somnade hungrig och på morgonen var jag sjuk, kände mig helt tom i magen och var bara tvungen att väga mig. Men eftersom jag trappat upp med maten denna vecka trodde jag verkligen att jag säkert stannat i vikt fortfarande (vilket INTE HELLER ÄR BRA ALLS) eftersom mat mängden fortfarande är alldeles för lite för min stackars kropp. Men nej.... till min förskräckelse visade vågen -0,6 kg AJ! Det sved till! NÄÄE! NU! Åh vad arg jag blir på mig själv. Min kropp måste ha anpassat sig till att jag sakta börjat öka mina portioner, vilket i början ledde till att min vikt blev stadig, men nu börjar den gå neråt! NEJ!! Så nu får jag riktigt ta i denna vecka tills på torsdag!
 
 
Jag har en annan fråga till er. Känner ni någonsin känslan av att man känner någon över en blogg för att man följer deras liv så detaljerat? Så kan jag känna. Och det känns som en "vänn" på något vis. Och det känns som man ibland själv var med dem i det dom gjorde... lite läskigt? Men det skulle vara kul att någongång faktiskt kunna träffa någon vars blogg man följer i verkligheten, eller även en läsare. Är jag helt ute och cyklar eller håller ni med på något plan?
 
 
 
Allmänt BMI Motgångar anorexia bloggar diskussion hjälp mat. motivation om mig umgänge vikt ätstörning
Kommentera

18 Feb

08:56

Sjuk! Ett litet "friskhets tecken" möjligtvis?

0kommentarer
Nääe! Visst hade man lite ont i halsen igår när man gick och lade sig. Men det trodde man skulle gå över rätt snabbt. Men vet ni vad? Jag vaknade imorse med yrsel, huvudvärk, värk i kroppen och feber!! Jag har helt glömt bort hur det känns att vara sjuk. På 2 år har jag faktiskt inte varit sjuk! Som min psykolog säger så är kroppen så "smart" att den inte orkar vara sjuk när man har svår annorexia och ligger på undervikt. Kroppen facinerar mig om och om igen hur den anpassar sig till sin miljö! Men nu när jag ätit mer på sistonde kanske det bara blev så att den har så många andra processer nu som måste ha tillförsel av energin jag äter (som matsmältningen, ämnesomsättningen etc som nu äntligen fungerar igen) att den inte kan använda ALL energi till att motarbeta bakterierna/viruset i min kropp nu!? Så kanske det är lite av ett tecken att jag är på rätt väg?
Men tänk att man har glömt hur det känns att ha feber, ont att svälja och när körtlarna kring halsen sväller upp?!
Det värsta är nog att man tappar aptiten när man blir såhär riktigt förkyld. DET ÄR INTE BRA FÖR MIN DEL, som äntligen lyckats få tillbaka den! Men jag har tryckt i mig frukost och 2 stora koppar te med en massa honung istället för socker idag för halsen!
 
 
Utöver detta hade jag tänkt nämna hur jobbigt det är när alla runt omkring jämt ska "ner i vikt" och vara så "nyttiga och hälsosamma" medan man själv bara ska kämpa för att gå upp, altså motarbeta alla funderingar och tankar och allt man kämpat för i 2 års tid: att se siffrorna på vågen sjunka. Det är en STOR omställning att vilja se de siffrorna gå upp. Det är en sak att tänka tanken att de SKA göra det men det är en helt annan sak när det sedan väl kommer till kritan och man står på vågen! Det är det jag nämnt i tidigare inlägg att psyket måste också få chansen att hinna med de fysiska förrändringarna annars kan det bli att man lätt "faller tillbaka" in i annorexian, speciellt när man inte är inlagd tror jag. 
 
Igår kväll tänkte jag på detta en hel del då mamma och pappa inte alltid tänker sig för när de säger vissa kommentarer när jag står nära intill, "måste verkligen gymma bort dessa extra kilon från julen" eller, "ojj... nääe fy så man börjar se ut, nu får vi ta och dra ner på si och så..." och så diskuterar de den saken etc. Det är inte alltid så lätt, speciellt när de sedan inser att de inte borde sagt det i min närhet och då säger "men det är inget du behöver tänka på gumman, du borde ju till och med dricka grädde"!!! Det ger mig panik attaker ibland. Inte för att jag faktiskt dricker grädde (FY) men bara tanken och de mentala bilderna ger mig rysningar och kväljningskänslor! 
 
Sedan kom ju pappa även ner igår för att säga godnatt, så jag bad honom ta upp min tomma näringsdryck flaska, då säger han "jag är såååå glad för att du tar 2-3 näringsdrycker nu!! Duktig tjej". Det är ju bara gott menat, men på någotsätt blir det en konstig, dålig påminnelse i hjärnan som stimuleras och säger till mig JUSTE du har tagit SÅ många idag?! Men USH! Precis som om att man glömt hur mycket man ätit på en dag och nu påminns man!
Samma scenario gäller ungefär när mamma säger "ååh vad kul att se att du är så duktig att äta mer" eller "är det inte skönt att börja känna hunger och mättnads känslor igen?" För NEJ mättnads känslorna är fortfarande jobbiga (inte alltid, men oftast) och ovanpå det så har alltid haft hunger känslor faktiskt!! Det är klart de inte försvinner!!! Men då återigen påminns man om hur den där obehagliga, övermätta känslan känns och det är inte alltid så positivt. Med jag vet att hon bara menar väl, så jag bara instämmer med en nickning... 
Allmänt Motgångar anorexia diskussion familjen hjälp mat. om mig sjuk ätstörning
Kommentera

17 Feb

20:56

Konkret, strikt matschema?

1kommentarer
Jag börjar verkligen fundera om jag ändå inte borde göra ett matschema till mig själv?! Då slipper jag beslutsångesten av vad jag ska köpa och/eller äta, och tvingas följa tider så min kropp kanske lär sig hunger och mättnads signalerna bättre. Men sedan är det ju svårt när jag bor hemma och inte kan bestämma middagarna och tiden de blir av. Det som också tar emot lite är att man ändå vill kunna äta normalt spontant...? Jag oroar mig även att det där med scheman är min sjuka sida som vill ha kontrollen på intaget, eftersom när man planerar maten kan hon få lite av sin vilja igenom. Byta ut något jag kanske mer spontant hade känt mig för till något "nyttigare" alternativ. Men samtidigt tänker jag att det kan gå motsatta hållet med: Att den sjuka delen får "sista-minuten" ångest och tar spontant något kalori-snålt alternativ om jag inte gör ett schema att följa. Så jag tror i slut ändan att ett matschema skulle vara en bra ide, för om jag skriver den när jag är i ett "motiverat och positivt tillstånd" så väljer jag troligtvis de bättre alternativen.
 
 
Jag vet inte. Vad tycker ni?
 
 
Allmänt Mat schema anorexia diskussion hjälp kontrollbehov mat. motivation om mig ätstörning
Kommentera

17 Feb

20:46

Bra avslutning! Nöjd med kvällen! :)

0kommentarer
Jag blev klart nog vrål hungrig innan gästerna kom. Gästerna skulle komma redan kl 5, och då skulle vi äta tidig middag, men eftersom jag slarvat med maten klarade jag mig inte tills dess. Men jag hade en sådan beslutsångest om jag skulle äta någonting 30 min innan de skulle komma eller inte. Skulle jag det skulle jag inte klara av lika mycket middag och då skulle jag få mer blickar och det hade blivit en mer spänd och pinsam situation. Men i slutändan fick jag ta ett äpple i alla fall, för magen skrek!
 
Middagen gick faktiskt bra! Vi hade mycket interessanta konversationer (mycket frågor hänvisade till mig om min generation, så det var mycket spännande)!
 
Jag tog visserligen inte ris, men TVÅ PORTIONER! :D Så jag är rätt nöjd. Och vet ni vad? INGEN ÅNGEST :D
 
Jag klarade däremot inte heller av mormors sockerkaka.... men det får bli en annan gång! Kvällen är ung, och jag ser redan fram emot ännu en fryst näringsdryck då de lämnar senare :D! Så där fick anorexian en rejäl spark i baken idag tillslut, även om det inte började helt perfekt! 
 
Citron- och Zuccini-kyckling blev det ikväll, med en bland sallad (med ris och nybakat bröd, för de som ville... alla utom jag?)
 
Jag beslutade mig för att ta ett stort glas havredryck i slutändan i alla fall! Och när mamma och pappa kom hem hade de köpt mandlar till mig: jag fick lite ångest, men jag lyckades få i mig runt 50 g!! (runt 300 kcal faktiskt! Nöjd. Punkt slut). 
 
Äpple i nöden!
 
Portion #1 (glömde ta bild, så hade redan börjat käka lite!)
 
Potion #2, mer sallad och liiiite kyckling och zuccini!
 
Mormors sockerkaka... det får bli nästa gång... I alla fall om 5 veckor till min födelsedag! DÅ NI! 2 år som jag gått miste om!! Då får man faktiskt ta igen!!!
Jag är faktiskt fortfarande riktigt mätt, men jag tar en frusen näringsdryck bara för att! Jag måste ha gått upp i vikt tills på torsdag! Inga men!
Allmänt anorexia mat. motivation umgänge ätstörning
Kommentera

17 Feb

12:58

Dagens översikt än så länge!

0kommentarer
Jag har verkligen försökt tänka ut hur en "normal/vanlig" dag såg ut för 2 år sedan av mitt liv. Vet ni vad det skrämmande är? Jag minns inte. Inte alls!
 
Visst minns jag enstaka saker man åt då som fortfarande är förbjudna nu, men inte hur en hel dag samansatt såg ut, mat mässigt! Vad brukade jag ha som mellanmål? Hur många och hur stora portioner åt jag per måltid? Det känns riktigt jobbigt då jag inte vet vad/hur mycket jag borde sträva efter, då jag åt så som frisk. Därför antar jag att det är viktigt att i början följa andra friska människor i omgivningens matvanor, och sådana man blivit given av psykologen... och tillsist när man är "frisk nog" börja lyssna på sina egna känslor hunger/mättnads mässigt.
 
Med tanke på alla funderingar igår på vitaminbrister kom jag att tänka på det faktum att jag nu för tiden inte äter någon mjölk produkt! Det måste väl ge några brister här och var? Eller hur? Calcium? Men det ända som jag tror "räddar" mig på den fronten just nu är att jag tar näringsdrycker varje dag. Men tillslut måste jag ju klara mig utan dem. Jag har aldrig gillat ost eller mjölk (bara mozzarella och feta ost i SMÅ mängder!). Men däremot har jag alltid älskat yoghurt!! Varför ska det vara så svårt att åter igen börja äta fil med start eller müseli?! Det måste jag börja med igen! Jag tyckte så mycket om start att jag brukade tycka mer om att äta dem än godis framför tv:n!
Det samma gäller för havredryck. Jag som aldrig tyckt om mjölk (förutom i oboy/varm choklad) brukade älska att dricka antingen havredryck eller mandelmjölk. Men även om de är så "nyttiga" så har jag även svårt med dem nu! Varför? Där kan jag ju också faktiskt få i mig viktiga ämnen. 
 
Eftersom jag åt så mycket mindre bra igår har jag verkligen försökt öka intaget idag från igår (även om jag inte varit så värst hungrig i dag faktiskt!). Jag började dagen med min "standard frukost".
 
9:00 Frukost: 1 ägg MED KAVIAR (aldrig provat, men alltid velat) och 1.5 knäckebröd med skinka och gurka och mitt te me socker så klart! 
 
Sedan åkte jag till stallet och red, vilket gjorde mig lite hungrig tills jag kom hem
 
11:30 Mellis 1: 1 frusen näringsdryck 
 
12:30 Lunch/Mellis: 1 ägg och rå blomkål med gräddfil-dipp (med pommes frites krydda, RIKTIGT GOTT! något att starkt rekomendera, alla kompisar jag har älskar det när jag gör det som morot, blomkål och selleri dipp!) och Te
 
 
Frukost. Må säga att jag tror kaviar är en vane-sak med... inte riktigt min grej ännu! Men jag provade på ägget! Bonus poäng för det!!
 
 
Mellis 1, frusen näringsdryck!
 
 
Lunch/Mellis 2! Det är mitt egna fel att jag fortfarande äter för lite att jag sedan lyckades skeda i mig hela dippen i slutändan... jag kunde ju lika gärna ätit en skål med gröt ju! Så ångesten fick skylla sig själv!
 
Ska jag vara ärlig tycker jag det ska bli lite jobbigt att typ hela släkten kommer över för tidig middag hem till oss ikväll. Hade det bara varit farmor, farfar och mormor hade det varit ok. Men sedan kommer farfars syster och man med, som jag inte sett på runt 4-5 år. Vad kommer dom tycka och säga om mig? Pinsamt för mig?
 Pinsamt för mamma och pappa? Pinsamt för farmor och farfar? Pinsamt för alla? Därför måste jag försöka äta så bra som möjligt ikväll! Bevisa att jag verkligen försöker!
Allmänt Brister Mat schema Motgångar anorexia diskussion hjälp kontrollbehov mat tips mat. motivation om mig ätstörning
Kommentera

16 Feb

20:31

Ush! Ibland blir jag less på mig själv...

0kommentarer
Jag är så trött på att vara sjuk. 
 
Varför? Kan det inte bara försvinna genom att man knäpper fingrarna? Jag önskar det. Men när jag sa det till min pojkvän påminde han mig, klokt nog, att om det skulle vara så lätt hade det inte heller varit bra för då skulle anorexia kunna återvända i samma takt med att man igen knäppte på fingrarna. Psyket måste ju också kunna få chans att hinna ikapp med alla nya förrändringar. 
 
Men jag vet så mycket väl att jag ätit sämre idag än igår. Inte bra. 
 
Frukost: 1 ägg, 1.5 knäckebröd med skinka och gurka och Te
 
Mellis 1: 1 frusen näringsdryck + 1 äpple
 
Lunch: 1 lite större sallad än vanligt, men ingen protein bara grönsaker (INTE BRA)
 
Mellis 2: 1 frusen näringsdryck
 
Middag: nån slags asiatisk soppa med champinjoner och broccoli (ännu en gång... inga riktiga proteiner här heller!)
 
Nu inser jag hur dåligt jag ätit idag... inga kolhydrater (förrutom knäckebrödet) och typ inga proteiner (bara de i näringsdryckerna). Plus, dessa näringsdrycker är bara 200 kcal styck, då jag blev för rädd när de beställdes för typ 2 månader sedan för att ta de mer kaloririka (300 eller 400 kcal). Plus, nu velar jag fram och tillbaka över att ta en till frusen än... jag är ju sugen och det är dags för lite kvällsmys... men ikväll är den onda delen av mig starkare än hon varit på länge. Lite skrämmande faktiskt. USH! Skärpning imorgon! Jag kan ju inte fått i mig mer än 1000 kcal, OCH DET ÄR INGENTING OCH ABSOLUT INTE BRA!
 
Det jobbigaste av allt är att det alltid verkar bli 2 steg framåt i rätt riktning men sedan 1 steg tillbaka. Så visst förflyttar jag mig mot ett friskare liv, men det kommer ofast alltid med några konsekvenser. Som att det gick sååå bra igår, men sååå mycket värre idag! Och det börjar kännas jobbigare och jobbigare att uppskatta, imponeras och vara stolt över dem ensam. Jag behöver verkligen att min pojkvän kommer hit om 4 veckor! Även om jag har min familj runt om och så, så blir det en annan slags bekräftelse som bara han kan ge. han påminner mig om allt det goda i livet, allt livet faktiskt kan ge om man bara tillåter den att göra det. Han får mig att känna mig älskad, uppskattad och vacker vad jag än gör och hur jag än ser ut. Det går bara inte att beskriva.
Så därför måste jag verkligen bättra mig på 4 veckor nu så att jag kommer kunna njuta ännu mer av resan och hans närvaro under 2 veckors tid; ha mer energi. 
 

Hur svårt ska det igentligen vara?! Jag är helt enkelt less. Igår var jag ju så stolt över mig själv... inte bara en frusen näringsdryck blev det till filmen utan ÄVEN 7 MARIANNE godis bitar (kvar från påsen mamma gett mig till alla hjärtans dag)! Men idag så skulle jag givetvis komma att tänka allt för negativa tankar. Jag måste ju faktiskt se mina framgångar dessa senaste dagarna, inte bara misslyckanden! Plus, det viktiga är också att jag vet att det jag gör är fel. Jag vet att jag måste äta mer. Så oftast lyckas jag då göra det! Men idag var det ett stort motstånd. Men jag antar att om jag har 1 dag som är jobbig av 10 så får det väl vara så. Bättre att 9/10 är bra i alla fall! Och imorgon är en ny dag, och DÅ NI blir det hårda tag!!!
 
 
Allmänt BMI Motgångar anorexia diskussion hjälp kontrollbehov mat. motivation om mig ätstörning
Kommentera

15 Feb

20:47

Lite gott och blandat... :)

0kommentarer

“Look at a tree, a flower, a plant. Let your awareness rest upon it. How still they are, how deeply rooted in Being. Allow nature to teach you stillness.”

- Eckhart Tolle -

 

Ps.

  • Imorgonbitti ska jag klippa och fixa håret äntligen:D 
  • Jag ska njuta av en chai latte! (en av mina mål för denna vecka!)
  • Jag tog en 15 minuter tupplur efter jobbet idag, även om min sjuka sida sa till mig att jag inte igentligen fick det! (super skönt)! Och detta var ju också en av mina mål! 
  • Jag har verkligen haft mer energi idag, och tack och lov för det, då jag jobbade! Plus, jag behöver denna energin nu och gå upp i vikt, inte bara för min sol semester om 4 veckor men speciellt då jag kommer jobba fulltid i sommar på denna resturangen, och då behöver jag ork att springa runt hela dagarna och för att folk inte ska kolla snett på mig (speciellt pinsamt i sommras då alla på jobbet visste att jag hade en ätstörning... hjälp vilka dumma/knäppa ursäkter man hade för att inte äta... sjukt igentligen då man har tillgång till gratis mat! och ett val på över 5 olika rätter)! 
  • Ska nu se en av mina absoluta favorit filmer som går på TV ikväll: Sjätte sinner (the sixth sense)
  • Ska iväg till kompisar imorgonkväll! Så det blir en mer frisk och normal kväll då jag får annat att tänka på och se när friska äter och "snackar" :)
Allmänt anorexia dagen citat diskussion motivation om mig ätstörning
Kommentera

15 Feb

20:34

NU NI!

0kommentarer
Vilken dag!! Jag vaknade imorse med värsta hungern och denna hungern varade HELA dagen. Kändes som om att jag skulle kunnat äta en hel ko! Och vet ni vad? Jag åt faktiskt mer OCH Det gav inte lika mycket ångest  
Sedan var det ju så att jag jobbade som sagt i 4.5 timmar och sprang runt, så visst behövde jag mer mat! Plus galet stolt över att jag för första gången åt på jobbet och med resten av de anställda!Jag har nu jobbat där i 2 sommrar (2011 och 2012 och båda gångerna har jag inte ätit, då jag varit sjuk i annorexia-land)... 
 
 
Jag blev så stolt över mig själv idag att jag bara måste skriva ned det jag åt! Jag vet att det fortfarande är på tok för lite men samtidigt så grymt mycket bättre än jag ätit till lunch innan!!
 
 
7:30 Frukost: 1 ägg, 1.5 knäckebröd med skinka och gurka och Te (med massa socker såklart :D)
 
Men blev snabbt super hungrig... (såklart då man SKA äta mer än det jag gjorde!)
 
8:30 Mellis 1: 1 ägg till och en frusen näringsdryck (yumm!)
 
Men vet ni vad? Blev strax hungrig igen! 
 
9:30 Mellis 2: Ett stort äpple och en choklad bit!!!
 
Sedan började jag jobba 10:30 - 15:00
 
13:30 Lunch: Koljafilé med wokade grönsaker och en till tallrik med en vild sallad! (med allt från bönor till majs till allt!) OCH NÅN POTATIS BIT!! (Fanns i woken!)
 
Var hungrig när jag kom hem igen...
 
16:00 Mellis 3: Ett äpple och te
 
Blev riktigt hungrig IGEN! Längtade till middagen!
 
18:30 Middag: Kyckling filé med stor sallad (med avokado, majs, fetaost, lök, tomat, gurka, paprika, oliver ALLT!) och ett glas vitt vin! :)
 
20:00 Mellis 4: Längtar till jag nu ska gå och ta en frusen näringsdryck eller Ben & Jerry's glass jag just köpte idag (Half-baked, god? :D)
 
Det låter helt sjukt men kan man redan längta till frukost imorgon? VAD HÄNDER MED MIN KROPP IGENTLIGEN IDAG?!
 
Men för att slippa jobbig ångest över allt jag fått i mig idag (mer än vanligt) så tänker jag såhär: 
 
Det är helt omöjligt att kunna veta exakt hur mycket energi ens kropp behöver på en specifik dag. Visst behöver man äta mer de dagar man tränar, MEN, hur vet man exakt vilka reparations- eller produktions-jobb kroppen gör den dagen? För sånt tar definitift mycket energi också! Kanske min kropp till exempel reparerade delar av min lever idag? Eller producerade en massa nya röda blodkroppar? Eller kämpade för att bli av med några patogena bakterier som idag lyckats smita sig in i min kropp så jag slipper bli sjuk? Vad vet jag. Allt jag vet är att min kropp hade mycket större behov av energi idag. Precis som om man är super törstig eller att det kliar någonstans på kroppen? Det är ju också kroppens sätt att signalera. Och visst dricker du om du är törstig? Eller kliar där det kliar för att få bort den jobbiga känslan? Så varför skulle kroppen lura mig att jag är hungrig om jag inte var det? Det är ju också bara en signal från kroppen att den saknar till exempel byggsmaterial!
 
Måste bara medela att de 2 sommrarna jag jobbat på resturangen innan har jag verkligen drömt om att kunna äta vad jag velat från sallads buffén (som är sååå god och varierar från dag till dag!). Så idag gjorde jag det!! Jag tog till exempel min favorit grönsak, blomkålen, som alltid varit förbjuden där då den är marinerad i någon slags chili sås med olja. FY vad gott! Jag hittade allt mellan himmel och jord där idag! :D
 
 
Min lunch!!!:
 
Och fina rensade tallrikar efter:
 
 

Plus, det jag tyckte för en stund sedan kändes som hur mycket mat som helst, inser jag nu när jag skrivit ner det att det faktiskt inte är så mycket! Så varför äter jag inte MINST så här mycket varje dag?!! Det kan man ju fråga sig! Inte undra på att jag var så hungrig, nu när min ämnesomsättning har kört igång med! 
Låt se om denna hungern håller i sig imorgon med! Vad tror ni? :D
Allmänt Hur Mat schema anorexia diskussion kontrollbehov mat. motivation om mig ätstörning
Kommentera

14 Feb

12:13

Motiverande Citat för dagen!

0kommentarer

“You cannot find yourself by going into the past. You can find yourself by coming into the present”

 

- Eckhart Tolle

 

Det är precis insikten jag har nu, jag måste återfinna mig själv.

 

Allmänt anorexia dagen citat diskussion motivation om mig ätstörning
Kommentera

14 Feb

11:51

Lite besviken...

0kommentarer
Precis som skräck scenariet jag inbillade mig hade jag inte gått upp i vikt imorse. Det var grymt jobbigt att se ned på skalan, speciellt när jag hade en positiv inställning och verkligen trodde att jag hade det. Det blir jobbigt att träffa min psykolog på eftermiddagen och berätta de dåliga nyheterna. Men samtidigt har jag i alla fall inte gått ner...så det är väl lite positivt?
Det som gjorde mig lite gladare efter jag deppade lite i morse var att mina föräldrar såklart frågade mig direkt om vad som hänt på vågens siffror... jag var rädd att de skulle bli arga, men allt de hade att säga var "men du har verkligen kämpat mycket hårdare denna veckan och det kan ju faktiskt vara så att det är nu din kropp börjar använda energin till att reparera och återställa den skada som skett innan den börjar lagra lite extra energi här och var?" Så det fick mig gensast lite lugnare. Men jag fick ändå i mig min frukost och sedan på väg till universitetet i morse fick jag plötsligt väldans sug till naturgodis, så jag råkade köpa hela 300 g och vet ni vad? Lite äcklig mängd, men jag lyckades inom loppet av 2 timmar käka upp allt! Och jag insåg sedan att vadå? Jag har ändå inte lyckats gå upp i vikt ännu, så varför inte? 
 
Desto roligare blev det typ 10 minuter sedan när all extra energi kickade in och jag fick värsta koncentrationsförmågan, och hur mycket energi som helst på 20 minuters promenaden hem! Jag lyssnade på musik och blev helt dans-sugen! Sjöng till och med till musiken! Snacka om att mat verkligen är "glad-piller"!! Nu är jag fortfarande helt uppe i varv och är sugen på att gå ut och springa lite med hunden på golfbanan! :D
 
Ps. GLAD ALLA HJÄRTANS DAG TILL ER ALLA! <3 
 
Min föreläsare gav till och med ut gelehjärtan idag :D!
 
 
Allmänt BMI Hur anorexia diskussion hjälp mat. motivation om mig vikt ätstörning
Kommentera

13 Feb

22:26

Positiva tankar!

0kommentarer
Jag var faktiskt ute ikväll :D! Otroligt, jag vet! Och det var riktigt trevligt. Vi var på söder (vilket jag aldrig brukar vara). Men jag måste rekomendera denna bar: Vampire Lounge. Riktigt mysigt och OTROLIGA cocktails!
 
Sedan tänkte jag diskutera lite som jag nämnde tidigare i ett inlägg idag om att jag är stressad över att vägas imorgonbitti att jag inte gått upp. Jag bara måste dela med mig av en bra förklaring till varför det ibland är svårt att gå upp i vikt i början (som ger mig lite tröst med känner jag, i fall inget har hänt). Detta är att precis som om en privat person har skulder till en bank, så fort de får sin lön kommer de betala tillbaka skulderna och inte istället börja spara dem. Kroppen gör det samma i början: börjar betala av till alla reparationer av organ etc som behövs INNAN den börjar lagra på sig extra reserver... och ibland kan detta ta längre tid än andra, beroende på hur mycket "extra kalorier" man äter. 
 
Sedan ville jag också passa på att påminna mig själv ännu en gång varför olika livsmedel är så viktiga för olika funktioner inom våra kroppar:
 
Fett: Få bättre närminne, bättre reflexer, bättre sårläkning, bättre tankeförmåga och logik igen, bättre mörkerseende, bättre smaksinne, bli mer kreativ
 
Kolhydrater: För att kunna bilda Serotonin (som gör att vi blir "glada" och inte deppiga), för att inte få "darrningar/skakningar" av för lågt blodsocker eller frånvarokänslor.
 
Proteiner: Tänk allt i våra kroppar som består av proteiner - hormoner, enzymer, antikroppar, transportörer, hur de behövs i muskler, i blodet, i håret och en massa andra celler och vävnader. Så tjockare hår kommer jag få, ingen mer muskelnedbrytning och magen kommer inte svullna till lika mycket!
 
Järn: Få bort min frusen- och blekhet, min dåliga ämnesomsättning (som äntligen börjar bli bättre dock!), få bättre koncentration igen, vara mindre trött, irriterad och rastlös.
 
Allt detta låter väl toppen? Äta från de olika grupperna kommer bara göra mig gott! Inget skadligt ju!
 
 
Allmänt Mat schema anorexia diskussion hjälp kompisar mat tips mat. mattillåtet motivation om mig umgänge ätstörning
Kommentera

13 Feb

21:18

Nya mål!

1kommentarer
Så preliminärt inför nästa vecka:
 
  1. Jag SKA äta kolhydrater till en måltid! (INGA MEN. Punkt slut).
  2. Jag ska fortsätta med 2 näringsdrycker om dan (tar oftast 1, men ibland 2 nu - oftast frysta till efterätt)
  3. Jag ska ta en "tupplur" på typ 15-20 minuter efter universitetet om jag så känner för det! Det får man ju faktiskt göra.
  4. Ta en chai latte igen, och njut. Sist jag hade en så fick jag sån ångest att jag kompenserade genom att inte äta resten av dagen...
  5. Aldrig gå och lägga mig hungrig...
Allmänt Mat schema anorexia diskussion kontrollbehov motivation om mig ätstörning
Kommentera

12 Feb

12:15

Glömmer bort att leva...

0kommentarer
Ibland blir jag så besviken och irriterad på mig själv. Här har man blivit given den bästa gåvan någonsin: livet och inte verkar man ta vara på den! Jag är bara 20 en gång i livet, jag lever bara en gång så varför inte njuta av tillvaron? Det är som om att man glömmer att leva och istället bara låter livet sakta glider förbi. 
 
Inte har man en obotlig sjukdom, ekonomi problem (och därmed ofrivillig svält) och ingen nära vän eller familjemedlem är heller döende. Men ändå kan man inte lyckas leva. Hur kommer detta sig? Nääe, för visst vill jag njuta av stunden, tänka tillbaka på dessa tider senare i livet och bara minnas hur kul jag haft det... Berätta roliga och galna historier för mina barn och barnbarn vad jag gjorde när jag var 20... inte att jag var deprimerad och hade en ätstörning och därmed mest var hemma själv... fy! Det är verkligen dags att ta tag i saker och ting. Därmed känner jag ibland att det skulle vara skönt att bara komma bort från allt detta. Som i sommras när man reste bort då glömmer man att man har en ätstörning på ett helt annat sätt, det finns så mycket att utforska, upptäcka och se att man inte har någon tid över att slösa bort på att tänka "sjukliga tankar". Det är precis så jag känner varje gång jag åker till min pojkvänn i Estland med. Eller även när han bara kommer hit. Men samtidigt kan man ju inte bara "fly eller springa ifrån" sina problem, man måste bemöta dem. För för eller senare måste man ändå komma tillbaka till verkligheten och det vardagliga livet? Nu ska jag ju som sagt bort om drygt 4.5 veckor, vilket är toppen, men jag måste ju klara mig tills dess med?  
 
Ibland blir jag generad och tycker det är extremt pinsamt när jag tänker på vilken liten "unge" jag låter som: att jag inte klarar av att vara själv längre i princip. 
Jag har tänkt lite på det igentligen. Undermedvetet kanske det var lite så också att man inte känt sig redo att växa upp och att det också triggat en ätstörning. Jag menar, man lever hemma tryggt med sin familj, sedan när det stora steget att börja på universitet och flytta ut (och utomlands som jag gjorde) blev lite för mycket? Inte vet jag... Och att man då gömmer sig lite bakom sjukdommen för att få vara barn lite längre till? 
 
 
 
När jag väl kommer leva livet kommer jag nog uppskatta det helt enormt, mer än de flesta tror jag. Alla små saker kommer vara under och uppenbarelser på min resa. Men jag vat själv att har långt kvar tills jag når den punkten och insikten. 
Just nu behöver jag bara moraliskt stöd och folk som visar mig vad livet skulle kunna gå ut på om man bara lät den... Som jag ser på min syster varje vecka och hur otroligt kul hon har det. Inte är hon hemma ofta, men det är för att hon tar sig ut och njuter av ungdomen, kompisarna och rent utsagt av livet och allt det har att ge. Jag påminns om detta med min pojkvänn då jag ser livet utifrån ett helt annat perspektiv. Men när jag sedan befinner mig ensam utan honom är jag tillbaka på ruta ett de flesta gångerna (inte alltid!).  
Allmänt BMI Hur anorexia diskussion hjälp motivation om mig umgänge ätstörning
Kommentera

12 Feb

11:56

En rejäl spark i baken!

0kommentarer
Igår gav jag mig själv en rejäl spark i baken efter att ha slarvat, så jag fick tillslut i mig 2 näringsddrycker (frusna som glass, faktiskt riktigt goda då!) men även mer middag än vanligt (såg att mamma och pappa var mer belåtna till och med). Jag har därför tagit en extra näringsdryck idag med! 
 
Men jag har ändå så himla svårt att bryta gamla dumma vanor och faller lätt in i luckor lite här och var, speciellt de senaste dagarna (och jag vet inte varför!) :(
 
Det har varit lite extra illa tror jag med tanke på att jag varit mycket mera själv då jag inte haft universitet de senaste dagarna eftersom vi imorgon har en tenta (och jag har absolut INTE pluggar tillräckligt alls!). Och som sagt är ensamhet ingen hit för den friska sidan av mig! 
 
Jag har även haft lite "darrningar" och "skakningar" i kroppen imorse... vet inte helt vad det beror på... kan omöjligt vara salt brist med all salt jag äter! (helt sjukt igentligen!) Möjligtvis brist på kolhydrater?
 
Som sagt längtar jag bara tills jag får se min pojkvänn igen om bara 4.5 veckor, känner att jag verkligen behöver honom och hans stöd just nu. Innan jag "dippar" nedåt igen!
 
På sätt och vis är jag stressad inför både läkarbesöket imorgon och tentan, men med tanke på tentan försöker jag bara intala mig själv att just flör tillfället nu så är min hälsa så mycket viktigare, så det är den första prioriteringen! 
 
Idag var jag som sagt arg på mig själv och för att jag slarvat och har faktiskt kollat in lite på kliniker i stockholm. Jag är rädd för att bli inlagd, men samtidigt kanske det är just det man behöver för att få hjälp i början? Men jag har ju mina studier och så... så det skulle ju inte heller riktigt fungera, och jag kanske blir helt deppig av att ligga där och blir ännu värre när jag sedan kommer tillbaka igen? 
Allmänt BMI Mat schema anorexia diskussion hjälp kompisar kontrollbehov om mig ätstörning
Kommentera

11 Feb

13:18

Besvikelse

0kommentarer
Ibland blir jag bara så ledsen och besviken på mig själv! Att jag kan vara så dum. Den ända som förlorar någonting på detta är jag själv, så varför straffa mig själv? 
 
Jag har slarvat med både näringsdrycker och även mina kvällsmål innan jag lägger mig. Vad tror jag igentligen kommer hända? Jag kommer bara må sämre psykiskt och fysiskt!
 
Nu blev jag så besviken på mig själv att jag faktiskt tog en näringsdryck även om jag inte riktigt ville eller hade lust. 
 
Tänk om jag inte kommer ha gått upp i vikt tills på torsdag?! Jag ska ju faktiskt till Teneriffa nu redan om 5 veckor! 
 
Men samtidigt måste man ändå tänka lite positivt: Jag har inte räknat kalorier på 4 dagar nu! Jag har målat en tavla och har redan ideer till nästa, käkat popcorn och snacks på tjej kvällen denna helg, jag åt mer sås än vanligt igår kväll...
Allmänt Hur Mat schema anorexia diskussion hjälp kontrollbehov måla om mig vikt ätstörning
Kommentera

10 Feb

10:33

Förbjudet? Hur länge till?

0kommentarer
Igår hade jag som sagt en bra dag, som sedan avslutades med popcorn och choklad framför tv:n med två tjej kompisar:D! Däremot hade jag lite midnre till middag... kyckling med kokta rotfrukter, och fick inte i mig såsen riktigt... 
Men idag är en ny dag med nya tag! Fast jag vaknade i morse och mådde inte så bra, kroppen darrade och jag var lite yr. Så jag fick direkt fixa ett ägg och hårdmackor och te med socker... 
Men det gick sedan över tack och lov! Stackars kropp igentligen...
 
Jag ska även testa att frysa in mina näringsdrycker som Soelas gjort förr! De kanske blir godare då när de är som glass? :)
 
Min bästis kommer över idag igen så ska vi fortsätta måla :D! Det ser jag verkligen fram emot!! Men först måste jag på lång promenad med hunden, dusha och åka till Panduro i täby centrum för att köpa lite verktyg som behövs ;)! 
Jag har lite ångest över att jag verkligen måste börja plugga för min tenta som är på onsdag däremot! 
 
Jag tänkte även skriva en liten lista över mat jag vill kunna äta igen eller testa:
 
Vill kunna äta igen:
 
Vit choklad (håller mig mest till riktigt mörk choklad, fast det är ju också gott!)
Avokado
Tårta (Ja... min födelsedag är ju om 7 veckor...)
Mitt bröd (Bakade faktiskt mina egna tunnbröd i morse till familjen... men själv skulle jag nog inte klara det riktigt ännu...)
Krämiga, gräddiga soppor
Yoghurt med müseli
Oboy
Tunnbrödsrulle på en korvmoj med räksallad, potatismos, sallad, korvar, rostad lök etc!
Pankakor och våfflor
Banan kaka eller bröd
Chips
Dippar
Saft
Morotskaka
Chai Latte
Varm choklad med vispgrädde och kanel
Milkshakes
Smoothies
Is-latte (dem med en kula vaniljglass i)
Amerikanska "floater" (läsk med en kula vaniljglass i)
Root beer
Dricka apelsin juice
Korvstroganoff
Sushi!
Pasta, ris och couscous
Bröd med smör 
Baguetter och croissants
Digestive kex
Paj
Pasta sallad
 
Sånt jag skulle vilja prova:
 
Andra grötsorter
Gröt med PÅLÄGG som typ bär, nötter, sylt etc!
Nya efterätter
Tiramisu
Panacotta
Crème brûlé
Mocca kaffe (sån med typ grädde och choklad)
Bulgur, matvete, quinoa, andra nudelsorter (äggnudlar, risnudlar etc), pärl couscous etc.
Surdegs bröd! (Kan ni fatta att jag aldrig smakat det?)
 
 

Det finns en massa mer, men detta kom först till mig just nu :)
Allmänt Mat schema anorexia bloggar diskussion hjälp kontrollbehov kreativ mat. motivation måla om mig shopping umgänge ätstörning
Kommentera